Jag vet att man egentligen inte borde ge sig in i det förflutna, men ibland måste man det. För att hitta rätt väg i nuet. Denna vecka har känslorna pendlar upp och ner. Minnen har kommit upp,medan andra suddats ut.Under denna vecka har jag börjat inse mer o mer att jag är inte den typ av person som kräver speciellt mycket av andra. Jag har helt enkelt inte hjärta till det. Det har sina för och nackdelar. Den delen av mej själv borde jag egentligen ändra på. Men jag kan bara inte. Bara tanken gör mej förvirrad. Det är inte jag. Nu väljer jag att gå den väg som känns rätt mej just nu.